Litteraturöversikter - tjänster och stöd

Innan du bestämmer dig för att göra en systematisk översikt är det viktigt att kontrollera vilka liknande studier som gjorts tidigare och hur de skiljer sig från din tilltänkta översikt. Finns det tillräckligt med argument för att göra en ny? Eller kan tidigare studier användas för att informera din egen? Då protokollen för systematiska översikter rekommenderar att man anger ”systematic review” eller ”scoping review” i titeln på den efterföljande artikeln är dessa studier enkla att söka fram.

Inom familjen systematiska översikter ryms flera olika varianter av litteraturöversikter. En fullständig översikt enligt konstens alla regler är resurskrävande och ställer höga krav på kännedom om ämnesområdet. Därför har det utvecklats olika varianter som är mindre resurskrävande (rapid review) eller som syftar till att utforska ett ämnesområde inför en regelrätt systematisk översikt (scoping review). Andra översikter fokuserar på att sammanställa resultat utifrån publicerade översikter (umbrella review) och beroende hur du sammanställer resultaten finns också variationer (ex. meta-analys). Därför är det bra att fundera på projektets förutsättningar innan start. Som stöd i valet av översikt går det bra att kontakta biblioteket eller konsultera denna snabbguide från Cornell University library.

Olika sorters översikter tar olika mängder tid i anspråk. Ha tidigt klart för dig hur lång tid projektet kan fortlöpa. En systematisk översikt tar vanligtvis mellan 6 månader och 2 år att genomföra.

Ett utmärkande drag för ett arbete, med systematisk översikt som metod, är att det kräver minst två personer i projektet. Tanken är att projektdeltagarna, oberoende av varandra, går igenom materialet utefter förutbestämda kriterier för att inkluderas eller exkluderas. Detta för att förhindra godtycke och bias.

För att hantera och samla dina referenser rekommenderar vi att man använder sig av ett referenshanteringsprogram såsom EndNote eller Zotero. Till Endnote ingår en hel del lagring av fulltextfiler i molnet, i Zotero är denna lagringsyta begränsad från start men kan utökas vid behov genom att kopplas till olika molntjänster.
I arbetet med screening, alltså i processen för granskning av sökträffarna, finns flera program som stödjer arbetet, t.ex. Rayyan och Covidence. På senare tid har det även utvecklats program som med hjälp av AI kan korta ner granskningsarbetet, se ASReview.

En väldefinierad och avgränsad forskningsfråga är grundläggande för en systematisk sökning. För att strukturera och begränsa forskningsfrågan finns det flera ramverk att tillgå. På University of Plymouths biblioteks webbplats kan du hitta information om de vanligaste ramverken som används för detta ändamål. De kan vara behjälpliga för att konstruera en fråga så att det går att utvinna sökbara huvudbegrepp.

För vissa typer av ämnen och forskningsfrågor kan det vara lämpligt att komplettera databassökningen med andra sökstrategier. Det kan till exempel handla om att handsöka i vissa utvalda tidskrifter, eller att göra en citeringssökning.

I samband med systematiska översikter är det även rekommenderat att göra en så kallad framåt- och bakåtsökning på de studier som inkluderas i översikten, dvs. att du går igenom citeringar och referenser till de inkluderade publikationerna. Det finns flera olika verktyg och databaser där du kan söka efter citeringsdata, några exempel är Web of Science, Google Scholar och SpiderCite.

Grått material såsom myndighetsrapporter, artiklar i branschtidskrifter, m.m. har inte samma evidensvärde som forskningspublikationer men kan ändå innehålla insikter kring kunskapsläget i en fråga samt lyfta fram negativa resultat (som sällan publiceras). Det kan därför vara meningsfullt att inkludera denna typ av publikationer i din studie. Avgör tidigt om detta är relevant eller ej och skapa dina inklusions- och exklusionskriterier med detta i åtanke. För utförligare resonemang kring grå litteratur i litteraturöversikter se karolinska institutets biblioteks webbsidor.

Standarden för rapportering av en systematisk översikt är PRISMA (Preferred Reporting Items for Systematic Reviews and Meta-Analyses). Genom att följa PRISMA vid rapporteringen säkerställer du att minimikraven är uppfyllda för att studien ska vara möjlig att upprepa. PRISMA Statement består av en checklista och ett flödesschema och kan kompletteras med specifika checklistor för t.ex. protokoll och sökning.

Se:

PRISMA checklist: A guideline with 27 items for reporting
PRISMA Flow Diagram: Visualises how references have been identified, included and excluded
PRISMA Extensions: For example PRISMA-P for protocols and PRISMA-S for searching