Hur civil-militär samverkan påverkar det svenska totalförsvaret

Uppbyggnaden av det svenska totalförsvaret medför spänningar och motsättningar som i hög grad kan förklaras av olika synsätt kring hur totalförsvaret ska genomföras. Det framgår av en ny avhandling från Försvarshögskolan.

I sin avhandling Rethinking Civil-Military Collaboration: A Relational Practice Approach to Total Defence in Sweden undersöker Hanna Deiaco hur relationella dynamiker mellan olika aktörer påverkar uppbyggnaden av det svenska totalförsvaret.

– Jag fokuserar på de underliggande relationella faktorerna som formar samverkan mellan civila och militära aktörer, säger hon.

Maktkamp och fördelning av kapital

Avhandlingen visar hur Sveriges totalförsvar är organiserat som ett fält med olika underliggande områden där maktkamper och fördelning av kapital spelar stor roll. Resultaten pekar på betydande spänningar och konflikter som uppstår på grund av olika synsätt kring hur totalförsvaret ska genomföras.

– Det finns en militär logik och en civil krishanteringslogik. Dessa motsatta synsätt kan skapa friktion, säger Hanna Deiaco.

Fokus på underliggande relationer

Syftet med forskningen är att få en djupare förståelse för de relationella dynamiker som formar civil-militär samverkan i Sverige.

– Tidigare studier har i högre grad fokuserat på instrumentella aspekter, som till exempel ömsesidigt beroende. Jag ville utforska de underliggande relationella dynamiker som uppstår när man genomför totalförsvarsplanering eller förberedelser med flera olika aktörer.

Hon har utgått från den franska sociologen Pierre Bourdieus teoretiska begrepp och genomfört intervjuer och observationer för att få syn på hur dessa dynamiker synliggörs i praktiken.

– Jag har bland annat varit med och observerat totalförsvarsarbetet i Försvarsmaktens och Hemvärnets regi samt på Försvarshögskolan för att få en djupare förståelse för hur individer och grupper navigerar i och mellan olika totalförsvarsområden, säger hon.

Hantera relationella dynamiker för bättre samverkan

Avhandlingens slutsatser kan vara särskilt värdefulla för policyutvecklare och de som är verksamma inom totalförsvarsplanering, menar Hanna Deiaco.

– Resultaten pekar på vikten av att förstå och hantera de pågående underliggande relationella dynamikerna för att skapa mer hållbara och jämlika samarbeten, säger hon.

– Avhandlingen lyfter även behovet av att bredda erkännandet av civila aktörers roll i totalförsvaret, särskilt i ljuset av vad som benämns som hybrida hot, där det krävs att många olika aktörer i samhället bidrar till totalförsvaret, fortsätter hon.