Sök

Sök
Porträtt av Martin Neuding Skoog, biträdande lektor i militärhistoria vid Försvarshögskolan.

Martin Neuding Skoog är biträdande lektor i militärhistoria vid Försvarshögskolan.

2,9 miljoner till forskning om underrättelsenätverk i 1500-talets Sverige

Martin Neuding Skoog, biträdande lektor i militärhistoria vid Försvarshögskolan, får projektbidrag från Vetenskapsrådet på 2,9 miljoner kronor för ett treårigt forskningsprojekt om underrättelsenätverk i Sverige under åren 1521–1592.

Syftet med forskningsprojektet är att bidra med ny kunskap om underrättelseväsendet i 1500-talets Europa.

– När tidigmoderna stater växte fram gav furstarnas krav på pålitlig information upphov till nya underrättelseorganisationer, nyhetsnätverk och en modern diplomati. De första Vasakungarna lade också stor möda på att skaffa underrättelser från utlandet, men organiseringen av den här verksamheten har sällan behandlats i Sverige, säger Martin Neuding Skoog.

Underrättelseväsendets roll på 1500-talet

I studien ska han undersöka de korrespondent- och spionnätverk som organiserades under Gustav Vasas, Erik XIV:s och Johan III:s tid. Han tittar till exempel närmare på vilken roll underrättelseväsendet spelade i den svenska 1500-talsstaten, hur man gjorde för att inhämta underrättelser, hur stor den säkerhetspolitiska nyttan var och hur omfattande och avancerad organisationen var vid en internationell jämförelse.

– Jag ska titta på hur underrättelsenätverken organiserades, vilka organisatörerna och agenterna var, vilka typer av underrättelser som inhämtades och vilka geografiska områden man var särskilt intresserad av att skaffa underrättelser ifrån, säger han.

Diplomatiska, militära och internationella perspektiv

Han utgår från antaganden om att det svenska underrättelseväsendet utvecklades som svar på utrikespolitikens krav, och att det var betydelsefullt i statsbyggnadsprocessen.

Studien kombinerar diplomatiska, militära och internationella perspektiv med den tidigmoderna periodens informationssystem och lägger stor vikt vid icke-statliga aktörers roll.

– Resultaten kommer att ge oss nya insikter i statens behov av underrättelser och nyttan av den här verksamheten, säger han.

Studien pågår under 2023–2025 och är den första större jämförande internationella studien av det tidigmoderna svenska underrättelseväsendet.

Sidinformation

Publicerad:
2022-11-14
Senast uppdaterad:
2022-11-24
Passed node is not renderable
Dela: