Stefan Lundqvist blir Sveriges representant vid Ted Stevens Center for Arctic Security Studies

Den 3–4 februari besökte amerikanska Ted Stevens Center for Arctic Security Studies (TSC) Försvarshögskolan för att fördjupa samarbetet om forskning och utbildning.

I och med det undertecknas en avsiktsförklaring om samarbetet mellan Försvarshögskolan och TSC och Stefan Lundqvist, militär lärare och forskare vid Institutionen för krigsvetenskap, blir Försvarshögskolans och Sveriges representant vid centret.

Han beskriver uppdraget som koordinerande, med möjligheter att föra fram svenska och nordiska perspektiv, erfarenheter och frågeställningar i de sammanhang som TSC, vilket är organiserat under det amerikanska försvarsdepartementet, verkar i.

– Jag upplever att det finns ett stort intresse från amerikanskt håll att förstå sina allierade i frågor som rör Arktis. I sammanhang som rör dessa frågor kommer det genom TSC vara möjligt att bidra till att öka deras förståelse för våra behov och hur vi tänker i Sverige.

Försvarshögskolans vicerektor Anders Callert fungerar som uppdragsgivare och ansvarig för Försvarshögskolans representation vid TSC. Han samordnar uppdraget med Försvarsmakten, medan Stefan Lundqvist koordinerar kunskapsbidrag från medarbetare vid Försvarshögskolan och andra svenska myndigheter och lärosäten. På sikt hoppas han även utveckla nära samarbeten med den norska och så småningom även den finska representanten i TSC, för att kunna samordna gemensamma nordiska perspektiv.

– Det bidrar till att vi får större effekt när vi sprider kunskap i de här sammanhangen, säger Stefan Lundqvist.

Utbildning och forskning kanaler för arktiska frågor

TSC har uppdraget att vidareutbilda personal i det amerikanska försvaret och andra amerikanska myndigheter i frågor som rör Arktis säkerhet, vilket främst sker genom digitala kurser. Stefan Lundqvist bidrar redan sen ett par år till dessa med föreläsningar om svenska hotbilder och strategier, om det svenska och nordiska förhållningssättet till det europeiska Arktis, liksom Sveriges erfarenheter av att bygga samhällelig resiliens och totalförsvar. I det ingår samhällsfrågor som rymdsamarbeten, gruvdrift, energiproduktion, infrastruktursatsningar och bidrag till Natos försvar av Nordkalotten.

Försvarshögskolan och TSC samarbetar även i forskning om arktiska säkerhetsfrågor. Stefan Lundqvist kommer genom det att bidra med forskningsartiklar i sakkunniggranskade tidskrifter, liksom med svenska perspektiv i konferenser som TSC och Försvarshögskolan medverkar i.

– I min forskning kommer jag att belysa svenska intressen och strategier i frågor som rör regional säkerhet ur ett brett perspektiv, men också adressera de dilemman som uppstår mellan olika intressegrupper – hur gör vi i Sverige när vi tar oss an frågor om gruvor, infrastruktur, miljö och ursprungsbefolkningars intressen? Naturligtvis kommer jag även att belysa och problematisera hot, risker och möjligheter som är kopplade till utvecklingen i Arktis.

Utvecklingen i Arktis påverkar även oss i Sverige

Isen i Arktis smälter i allt snabbare takt. Sedan 1979 har nästan 40% av isen försvunnit enligt amerikanska National Snow and Ice Data Center. Till följd av det öppnas nya rutter för sjöfrakt liksom möjligheter för kuststaterna att utvinna värdefulla fyndigheter av mineraler, olja och gas i bergen på land och i havsbottnen. Dessutom ökar möjligheterna för fiske i regionen.

Ryssland har uttryckt en omfattande intressesfär i viktiga delar av det europeiska Arktis, runt sin marinbas på Kolahalvön. Nordostpassagen, som leder längs med Norges västra och nordliga kuster och sen vidare längs med den ryska arktiska kusten mot Asien, är redan idag av betydelse för Rysslands och Kinas handel.

I oktober 2024 bekräftade Regeringskansliet att Sverige ser positivt på att ta ledningsansvar för Natos framskjutna närvaro i norra Finland – med uppdrag att försvara Natos norra flank, som gränsar mot Ryssland.

– En kombination av samhälleliga och militära intressen gör det här området allt viktigare, och Arktis har hög prioritet i Rysslands strategier. Sveriges investeringar i rymdteknologi, energiproduktion, mineralutvinning och logistisk infrastruktur innebär att norra Sverige blir alltmer strategiskt intressant även för Ryssland, förklarar Stefan Lundqvist.

Sveriges utvinning av högkvalitativ järnmalm motsvarar 85% av det som bryts inom EU. Vissa malmfyndigheter innehåller fosfor, som kan omvandlas till konstgödsel, och sällsynta jordartsmetaller som används vid tillverkning av elmotorer, batterier och militär utrustning.

På Nordkalotten och Svalbard finns även strategiskt belägna rymdbaser: Esrange Space Center utanför Kiruna, Andøya Space Center nära Narvik, och SvalRak och SvalSat på Svalbard. Rymdbaser med möjligheter att både skjuta upp sondraketer och satelliter i rymden och ladda ner data från satelliter som rör sig runt jorden.

– Kombinationen av dessa strategiska intressen gör att vi i Sverige och i Nato behöver flytta vårt säkerhetsfokus norrut. Vi släpper givetvis inte vårt fokus på Östersjön, men vi behöver förändra vårt perspektiv så att vi även förstår den arktiska regionens globala betydelse, och betydelse för oss. Nu blickar vi norrut.

Enligt Stefan Lundqvist har vi än så länge bara börjat skrapa på ytan inom allt som rör den norra delen av jordklotet.

– Utrymmet för forskning och framtida diskussioner om Arktis är stort. Det är viktigt att vi i Norden vidareutvecklar vår starka gemenskap och tar plats i olika forum för att få genomslag och förståelse för våra nationella och gemensamma perspektiv. Jag tror att Försvarshögskolan tillsammans med Ted Stevens Center kommer att kunna erbjuda viktiga mötesplatser för det kunskapsutbytet.