Kursplan Rikets försvar - på egen hand eller tillsammans? Från svensk neutralitetspolitik till Nato-medlemskap, 1809 till nutid

Grundläggande behörighet

Kursen syftar till att skapa möjligheter för studenten att uppnå en kronologisk, problematiserande förståelse för svensk neutralitetspolitik och Sveriges inträde i Nato. Utifrån historiska exempel behandlar studenten komplexiteten i den förda säkerhetspolitiken. En väsentlig tyngdpunkt ligger på den historiska kontextens betydelse, i synnerhet rörande faktorer som krig och konflikter i Sveriges närområde, geopolitik, ekonomiskt beroende av omvärlden, samt inrikespolitikens koppling till säkerhetspolitiken.

Under kursen kombineras föreläsningar och självstudier med seminarier för att studenten ska bygga kunskap om och problematisera den svenska neutralitetspolitikens/Nato-inträdets historia. Under seminarierna fördjupar studenten sina kunskaper ytterligare; då kommer även ett antal relevanta primärkällor att ge underlag för dennes förda resonemang och källkritiska diskussion. Kursen är upplagd i fem kronologiska teman och avslutas med en hemtentamen i form av en självständigt författad syntes.

Undervisningsformer
Seminarier

Föreläsningar

Självstudier

Efter att ha genomgått kursen förväntas studenten kunna:

Kunskap och förståelse

• visa kunskap om den svenska neutralitetspolitiken och Sveriges väg in i Nato, från 1809 till nutid, satt i relevant kontext

Färdighet och förmåga

• skriftligt och muntligt redogöra för militärhistoriska problem rörande den svenska neutralitetspolitiken och Sveriges väg in i Nato
• bearbeta primärkällor på en grundläggande nivå

Värderingsförmåga och förhållningssätt

• kritiskt förhålla sig till forskning rörande den svenska neutralitetspolitiken och vägen in i Nato
• kritiskt förhålla sig till primärkällor rörande den svenska neutralitetspolitiken.

Examination
Kursen examineras genom aktivt och konstruktivt deltagande i kursens seminarier, samt genom en individuell skriftlig hemtentamen.

Examinator kan besluta om komplettering för att betyget Godkänt (G) på kursen ska kunna uppnås. Studenten har tre arbetsdagar för komplettering efter det att kompletteringsuppgift meddelats, om inte särskilda och av examinator godkända skäl föreligger. Sent inkomma examinationer betygssätts inte om inte särskilda och av examinator godkända skäl föreligger.

Betyg
Betygsättning sker med tvågradig betygsskala: Underkänd (U), Godkänd (G). För betyget G krävs att såväl seminarier som hemtentamen är avklarade och godkända. Betygskriterier redovisas senast vid kursstart.

Antal examinationstillfällen
Antal examinationstillfällen är ej begränsat.

När kursen inte längre ges eller när kursinnehållet väsentligen ändrats har studenten rätt att en gång per termin under en treterminsperiod examineras enligt denna kursplan.