Sök

Sök

Kursplan Individuella perspektiv på att leda

Engelskt namn: Individual Perspectives on Leading

Kurskod:
2LL062
Gäller från termin:
HT 2024
Utbildnings­nivå:
Avancerad nivå
Omfattning:
7.5 hp
Fördjupning:
A1N
Betygs­skala för helkurs:
Tregradig skala
Huvudområde:
Ledarskap och ledning för försvar, krishantering och säkerhet
Institution:
Institutionen för ledarskap och ledning
Ämne:
Ledarskap och ledning
Undervisnings­språk:
Undervisningen bedrivs på svenska.
Fastställande instans:
Forsknings- och utbildningsnämndens kursplaneutskott (KUS)
Fastställd:
2024-01-23

Behörighetskrav

Kurser omfattande minst 180 hp, inkluderande ett självständigt arbete om minst 15 hp.

Kunskaper i engelska motsvarande Eng B eller Eng 6 (med en svensk kandidatexamen uppfylls kravet på engelska).

Kursens huvudsakliga innehåll och upplägg

Med utgångspunkt i de krav och utmaningar som kan påverka en ledare i dennes roll, kommer studenten, genom studier av beteendevetenskapliga forskningsområden, skapa förutsättningar för att bredda och fördjupa sina individuella perspektiv på att leda inom kontexten försvar, krishantering och säkerhet.

I kursen kommer studenten att bredda och fördjupa individuella perspektiv på att leda inom kontexten försvar, krishantering och säkerhet, genom studier av beteendevetenskapliga forskningsområden med utgångspunkt i de krav och utmaningar som kan påverka ledaren i dennes roll. Under kursen problematiserar och diskuterar studenten individiduella perspektiv på att leda utifrån tre teman:

\- självledarskap och ledarutveckling,
\- stress, hälsa och prestation, och
\- beslutsfattande.
Studenten introduceras i individuella aspekter kopplat till hållbar utveckling.

Genom föreläsningar, litteraturstudier och deltagande vid obligatoriska seminarier ges studenten möjlighet att förena teori med beprövad erfarenhet. Varje tema omfattar ett antal föreläsningar. I slutet av kursen opponerar studenten på kursdeltagares arbeten vid ett obligatoriskt seminarium.

Undervisningsform
  • Seminarier
  • Föreläsningar
  • Självstudier

Mål

Efter att ha genomgått kursen förväntas studenten kunna:

Färdighet och förmåga
  • använda forskningsresultat/teori och relatera till beprövad erfarenhet för att problematisera och diskutera vilka krav och utmaningar som kan komma att påverka individer i ledningsroller
  • använda forskningsresultat/teori och relatera till beprövad erfarenhet för att problematisera och diskutera hur individer i ledningsroller kan förbereda sig inför insatser, hantera insatser när de sker, och efter insatser lära av erfarenheterna.

Värderingsförmåga och förhållningssätt
  • utifrån forskningsresultat sammanfatta och värdera ledarens roll inom sektorn försvar, krishantering och säkerhet.

Examinationsformer

Examinerande seminarier (Examining seminars) 1 hp, tvågradig betygsskala

Individuell skriftlig hemtentamen (Individual written take-hom examination) 6,5 hp, tregradig betygsskala

Kursen examineras genom skriftlig hemtentamen och examinerande seminarier.

Examinator kan besluta om komplettering för att betyget godkänt på kursen ska kunna uppnås. Kompletteringsuppgift ska inlämnas senast fem arbetsdagar efter att resultat och kompletteringsuppgift meddelats för det examinerande momentet i fråga. Sent inkomna examinationer bedöms inte om inte särskilda och av examinator godkända skäl föreligger.

Betygssättning för hela kursen sker genom en tregradig betygsskala: Underkänd (U), Godkänd (G) och Väl godkänd (VG). Betygskriterier redovisas senast vid kursstart.

På examinerande seminarier ges betyget U eller G. På den skriftliga hemtentamen ges betyget U, G eller VG.

För att erhålla betyget G på kursen krävs att studenten uppnår betyget G på kursens examinerande seminarier och betyget G på den skriftliga hemtentamen.

För att erhålla betyget VG på kursen krävs utöver krav för G, att studenten uppnår betyget VG på den skriftliga hemtentamen.

Antalet examinationstillfällen är inte begränsat.

Övergångsbestämmelser

När kursen inte längre ges eller när kursinnehållet väsentligen ändrats har studenten rätt att en gång per termin under en treterminsperiod examineras enligt denna kursplan.

Övriga föreskrifter

Kursen kan inte ingå i examen med annan kurs vars innehåll helt eller delvis överensstämmer med innehållet i denna kurs.

Om en student har ett beslut från Försvarshögskolan om särskilt pedagogiskt stöd på grund av funktionsnedsättning, får examinator besluta om alternativa examinationsformer för studenten.

Kursvärdering genomförs efter avslutad kurs genom kursansvarigs försorg och ligger till grund för eventuella förändringar av kursen.

Kursen ersätter Individuella perspektiv på att leda 7.5 hp (2LL021).

Detta är en bearbetad version av kursplanen, skapad för att föra över originalet till utbildningsdatabasen Ladok utbildningsplanering. För original hänvisas till arkivet.
Litteraturlista fastställande datum: 2024-01-23
INTRODUKTIONSFÖRELÄSNING

Geier, M. T. (2016). Leadership in extreme contexts: Transformational leadership, Performance beyond expectations? Journal of Leadership & Organizational Studies, 23(3), 234-247. https://doi.org/10.1177/1548051815627359
TEMA 1: SJÄLVLEDARSKAP OCH LEDARUTVECKLING

Bassot, J. (2015). The reflective practice guide: An interdisciplinary approach to critical reflection. Routledge. (Kapitel 1 och 2)
Clark, M. G., & Gruber, C. W. (2017). Leader development deconstructed. Springer International Publishing AG. (Kapitel 1, 2 och 7)
Grieger, R., & Fralick, F. (2007). The use of REBT principles and practices in leadership training and development. Journal of Rational-Emotive & Cognitive-Behavior Therapy, 25(2), 143-154. https://doi.org/10.1007/s10942-006-0038-x
Ladyshewsky, R. (2006). Peer coaching: A constructivist methodology for enhancing critical thinking in postgraduate business education. Higher Education Research & Development, 25(1), 67-84. https://doi.org/10.1080/13600800500453196
Larsson, G., Bencker, A., Gyllensten, P., & Fors Brandebo, M. (2018). Leader development using group dynamic interventions. A systematic literature review. Scandinavian Psychologist, 5.
Palmer, S., & Edgerton, N. (2005). SPACE; A psychological model for use within cognitive behavioural coaching, therapy and stress management. The Coaching Psychologist, 2(2), 25-31. https://doi.org/10.1002/9781119835714.ch1
Reed, B. (2017). Leader development, learning agility and the Army profession. Journal of Military Learning, 10, 92-113.
TEMA 2: STRESS, HÄLSA OCH PRESTATION

Bartone, P. T. (2006). Resilience under military operational stress: Can leaders influence hardiness? Military Psychology, 18(Suppl), 131–148.
Bergman, D., Gustavsson, M., & Berntson, E. (2019). Preparing to lead in combat: Development of leadership self-efficacy by static-line parachuting. Military Psychology, 31(6), 481-489. https://doi.org/10.1080/08995605.2019.1670583
Börjesson, M. (2017). Psykologisk resiliens. I A. Enander och M. Börjesson (Red.), Rustad för risk (ss. 93-115). Studentlitteratur.
Epel, E. S., Crosswell, A. D., Mayer, S. E., Prather, A. A., Slavich, G. M., Puterman, E., & Mendes, W. B. (2018). More than a feeling: A unified view of stress measurement for population science. Frontiers in Neuroendocrinology, 49, 146-169. https://doi.org/10.1016/j.yfrne.2018.03.001
Harms, P. D, Credé, M., Tynan, M., Leon, M., & Jenug, W. (2017). Leadership and stress: A meta-analytic review. The Leadership Quarterly, 28(1), 178- 194.
https://doi.org/10.1016/j.leaqua.2016.10.006
Larsson, G., Nilsson, S., & Waaler, G. (2018). Moralisk stress: Professionella möten med moraliskt laddade situationer. Necesse, 3(1), 32-37.
LeBlanc V. R. (2009). The effects of acute stress on performance: Implications for health professions education. Academic Medicine: Journal of the Association of American Medical Colleges, 84(10 Suppl), 25–S33. doi:10.1097/ACM.0b013e3181b37b8f
TEMA 3: BESLUTSFATTANDE

Endsley, M.R. (1995). Toward a theory of situation awareness in dynamic systems. Human Factors, 37(1), 32-64.
https://doi.org/10.1518/001872095779049543
Hammond, J. S., Keeney, R. L., & Raiffa, H. (1998). The hidden traps in decision making. Harvard Business Rreview, 76(5), 47-58.
Hogarth, R. M. (2010). Intuition: A challenge for psychological research on decision-making. Psychological Inquiry, 21(4), 338-353. https://doi.org/10.1080/1047840X.2010.520260
Kahneman, D., & Klein, G. (2009). Conditions for intuitive expertise: A failure to disagree. American Psychologist, 64(6), 515-526. https://doi.org/10.1037/a0016755
Klein, G. (2008). Naturalistic decision-making. Human factors, 50(3), 456-460. https://doi.org/10.1518/001872008X288385
Wallenius, C. (2017). Beslutsfattande under osäkerhet. I: A. Enander och M. Börjesson (Red.), Rustad för risk (ss. 163-178). Studentlitteratur.