Kursplan Lagstiftning för kris och krig: krisberedskap och totalförsvar

Då kursen ges som uppdragsutbildning finns inga behörighetskrav. Deltagaren rekommenderas ha följande förkunskaper:

Minst 60 högskolepoäng i samhällsvetenskap, humaniora eller juridik eller motsvarande.

Utbildningen har som övergripande mål att deltagaren ska beredas möjlighet att tillägna sig förståelse och kunskap om rättsliga regleringar avseende fredstida kriser och krig. Fokus under kursen ligger på nationell svensk rätt, men även internationell rätt hanteras där det krävs för en god förståelse av ämnet.

Kursen innehåller komparativa moment. Syftet med den komparativa ansatsen är att skapa möjligheter för deltagaren att öka sin förståelse för det svenska systemet och dess fördelar och brister, genom att analysera och problematisera kring andra länders strukturer och lagstiftning.

Kursen genomförs som självständiga litteraturstudier med stöd av föreläsningar, samt seminarier.

Kursen är indelad i tre delar:

Krisberedskap
I den här delen fokuserar kursen på det svenska krishanteringssystemet, dess framväxt och historia samt grundläggande rättsliga regleringar som bär upp krishanteringssystemet. Kursen hanterar även relevant konstitutionell rätt samt regelverk för Försvarsmaktens verksamhet i fred.

Höjd beredskap
Kursen fokuserar i den här delen på rättsliga regleringar mellan fred och krig och på frågan hur samhället ställer om från fredstida verksamhet till krig. Studierna inriktas mot myndigheters uppgifter och organisation under höjd beredskap, de speciella regelverk (fullmaktslagar) som kan komma att implementeras, samt vad dessa innebär för samhällets funktionalitet och struktur under höjd beredskap.

Krig
I den sista delen av kursen ligger tyngdpunkten på de konstitutionella reglerna rörande krig, delegeringar av maktbefogenheter från riksdag till regering och myndigheter samt uppgifter, mandat och befogenheter för det civila och militära försvaret i händelse av krig. Fokus utgörs därmed av frågor om samhällets funktionalitet och inte hur kriget bedrivs, d.v.s. kursen hanterar inte krigets lagar.

Under hela kursen används exempel, främst från övriga EU-länder, för att illustrera skillnader från, och alternativ till, de svenska grundlagsreglerna avseende kris och krig.

Kursen genomförs på distans.

Undervisningsform

• Föreläsningar
• Grupparbeten
• Självständiga litteraturstudier
• Seminarier
• Spel

Efter att ha genomgått kursen förväntas deltagaren kunna:

Kunskap och förståelse

• beskriva svenska krisberedskapssystemet samt identifiera och beskriva grundläggande rättsliga regleringar inom området
• identifiera och beskriva rättsliga regleringar som hanterar höjd beredskap
• kunna identifiera och beskriva rättsliga regleringar som hanterar samhällets funktionalitet under krig och speciella mandat och befogenheter vid krigsfara och under krig

Färdighet och förmåga

• tillämpa reglerna rörande kris, höjd beredskap och krig på konkreta fall och muntligen argumentera för olika rättsliga lösningar på specifika problem
• självständigt kritiskt resonera kring de rättsliga regleringarnas innehåll och betydelse för samhällets krishanteringsinsatser i fred och krig
• självständigt kunna beskriva skillnader, fördelar och nackdelar mellan svenska lagregleringar för kris och krig i förhållande till lösningar som valts av andra länder.

Examination
Omfattning: 7.5 Högskolepoäng

Betygsskala: Underkänd, Godkänd, Väl godkänd

Kursen examineras genom en individuell skriftlig uppgift samt genom aktivt och konstruktivt deltagande vid kursens obligatoriska seminarier.

Examinator kan besluta om komplettering för att betyget godkänt på kursen ska kunna uppnås. Sent inkomna examinationer betygssätts inte om inte särskilda och av examinator godkända skäl föreligger. Studenten har tio arbetsdagar för komplettering av skriftlig individuell inlämningsuppgift efter det att kompletteringsuppgift meddelats, om inte särskilda och av examinator godkända skäl föreligger.

Examinator kan besluta om att frånvaro från obligatoriskt seminarium får kompenseras genom kompletteringsuppgift. Sådan uppgift ska inlämnas eller presenteras inom tre arbetsdagar räknat från det att examinatorn förmedlar uppgift.

Betygsättning sker genom en tregradig skala: Väl godkänd (VG), Godkänd (G) eller Underkänd (U).

För betyg godkänd (G) krävs aktivt och konstruktivt deltagande vid obligatoriska seminarier samt godkänd på den individuella skriftliga uppgiften.

För betyg väl godkänd (VG) krävs utöver kraven för betyget godkänd (G) väl godkänd på den individuella skriftliga uppgiften.

Betygskriterier redovisas senast vid kursstart.

Antal examinationstillfällen
Antalet examinationstillfällen är inte begränsat.

När kursen inte längre ges, eller när kursinnehållet väsentligen ändrats, har deltagaren rätt att en gång per termin under en treterminsperiod examineras enligt denna kursplan.