Hybridhot kräver nya strategier för underrättelsetjänster

I en ny studie undersöker Mikael Weissmann hur underrättelse- och säkerhetstjänster behöver anpassa sin verksamhet för att möta moderna hybridhot och antagonistiska aktörer.
– De behöver tänka bortom traditionella gränser och utveckla samarbeten och strategier som kan hantera en alltmer komplex och föränderlig hotbild, säger han.

Syftet med studien, som har ett särskilt fokus på små och medelstora stater, är att förstå dynamiken i den så kallade gråzonen – där gränserna mellan krig och fred suddas ut i en alltmer komplex säkerhetsmiljö – och de nya utmaningar som dessa hot innebär för underrättelse- och säkerhetstjänster.

Analysen visar hur både statliga och icke-statliga aktörer använder hybridkrigföring – en kombination av militära och icke-militära metoder – för att utnyttja sårbarheter i samhället. Samtidigt ökar nya former av hot, där artificiell intelligens (AI) och maskininlärning spelar en allt större roll i både offensiva och defensiva strategier.

– Traditionella säkerhetsstrategier är inte längre tillräckliga. Hybridhot verkar inom flera områden samtidigt och kräver nya metoder för att hantera dem, säger Mikael Weissmann, lektor vid Institutionen för försvarssystem vid Försvarshögskolan.

Samarbete och flexibilitet avgörande

Studien betonar att det inte finns någon enkel metod för att skydda sig mot hybridhot. Hotbilden förändras ständigt och aktörer anpassar sina strategier i takt med att försvarsåtgärder utvecklas. Därför måste underrättelse- och säkerhetstjänster arbeta flexibelt och pragmatiskt, i nära samarbete med både nationella och internationella aktörer.

– Samarbetet måste sträcka sig utanför traditionella underrättelse- och försvarsstrukturer. Internationellt samarbete bör ske både inom och utanför Nato, säger han.

Brister i försvaret mot antagonistiska hot i gråzonen uppstår ofta i mellanrummen mellan olika sektorer och nivåer – utrymmen som angripare utnyttjar för att maximera sin framgång.

– Därför är det avgörande att bygga plattformar för samverkan mellan militära, politiska och ekonomiska aktörer, inklusive civilsamhället. Det behövs också en mer utvecklad användning av AI och maskininlärning för att identifiera och hantera hoten, säger Mikael Weissmann.

Informationsarenan och kognitiv krigföring allt viktigare

Studien lyfter också den växande betydelsen av den så kallade informationsarenan, till exempel medier och opinionsbildning, och kognitiv krigföring. Angripare riktar sig allt oftare mot samhällens psykologiska försvar genom desinformation, propaganda och påverkan.

– Därför bör även aktörer inom denna sfär, oavsett om de tillhör den offentliga eller privata sektorn, inkluderas i säkerhetsarbetet, menar Mikael Weissmann.

Helhetssyn mot föränderlig hotbild

Hybrida operationer är utformade för att överraska fienden. När försvarsåtgärder lyckas, anpassar sig angriparen och förändrar sitt tillvägagångssätt.

– En strategi som omfattar alla relevanta aktörer och som inkluderar både kortsiktiga och långsiktiga perspektiv är därför nödvändig, Mikael Weissmann.

En effektiv metod kan vara att utveckla ett mer heltäckande totalförsvar.

– Ju mer motståndskraftigt ett samhälle är och ju snabbare det kan återhämta sig, desto effektivare blir dess motåtgärder, säger Mikael Weissmann.