Krigsvetenskap

Det krigsvetenskapliga ämnet vid Försvarshögskolan studerar krig, krigföring och militär makt. Forskningen undersöker hur militär förmåga byggs upp, leds, organiseras och upptätthålls över tid. Den analyserar också hur denna förmåga används i insatser, vid krig, konflikt och kriser.

Krigsvetenskapen har en central position inom Försvarshögskolans övergripande forskningsområde försvar, krishantering och säkerhet. Forskningen bidrar till Sveriges säkerhet och spelar en viktig roll för att utveckla kunskap om ämnen som militärstrategi, konflikthantering och konfliktområden samt krigföring.

Krigsvetenskap är en samhällsvetenskap och dess centrala studieobjekt är krig och militär maktutövning. Ämnet rymmer forskning om hur militär förmåga skapas, leds, organiseras och upprätthålls över tid, samt hur den tillämpas i insatser, vid krig, konflikt och kriser. Krigsvetenskap inkluderar även bredare samhälleliga och etiska aspekter samt kritiska perspektiv i relation till krig och krigföring. Ämnet har dels en allmän kunskapsutvecklande dimension, dels en praxisnära dimension kopplad till utbildningen av främst officerare. Ämnet finns i Sverige endast vid Försvarshögskolan.

Forskningen kännetecknas av en stor variation av teorier och metoder, där både konventionella och kritiska perspektiv används. Forskningen bidrar till den internationella forskningsfronten inom en rad områden, samt stärker forskningsanknytningen inom Försvarshögskolans utbildningsprogram och kurser.

Tematiskt är forskningen indelad i ett antal underområden:

• Inbördeskrig och militära interventioner
• Kritiska studier av krig
• Framtida krig och krigföring.
• Genus, fred och säkerhet
• Militär organisation och profession
• Modern krigföring

Inom ramen för dessa underområden finns till exempel forskning om militärstrategi, doktrin, informationskrigföring, totalförsvaret, krigets ontologi och epistemologi, kärnvapen, genus och krig, urban krigföring, militärtaktik, rebellgrupper och nätverk, konflikthantering och fredsbevarande med militära resurser, underrättelse, militära operationer, civil-militära relationer, försvarslogistik, hybrida hot och hybrid säkerhet, militär våldsanvändning, militärteori, obemannade farkoster (drönare), relationen mellan krig, samhälle och det politiska, Nato, samt krigsspel.

Inom ämnet finns ett antal forskargrupper som motsvarar ovanstående teman och engagerar både forskare och doktorander. Utöver de etablerade forskargrupperna finns mindre miljöer som till exempel fokuserar på forskning om försvarslogistik och krigsspel.

Forskargrupper inom krigsvetenskap